Suzukimetoden i Ockelbo

Suzukimetoden i Ockelbo

Åsa Petterson vid Kulturskolan i Ockelbo har över 20 års erfarenhet av att lära ut musik. Kuxabladet träffar henne för att utreda begreppen kring Suzukimetoden; en pedagogik som sedan 2008 erbjudits i Ockelbo för att undervisa barn, redan från fem års ålder, i fiol.
-Första steget i min utbildning i Suzuki- pedagogiken var genom en kurs som Svenska Suzuki Förbundet erbjöd, och hölls utav ordförande Sven Sjögren, berättar Åsa.
-Som nyexaminerad musiklärare låg mitt fokus på att lära ut instrument. Ju mer erfarenhet jag fick började jag se annorlunda på min roll som musiklärare, fortsätter hon.
-Musik handlar om lyhördhet och samspel; att både ge varandra och ta utrymme.
Åsa reflekterar över hur viktiga de lärdomarna är för barn att ha med sig in i vuxenlivet och hur Suzukipedagogiken naturligt återspeglade och gav henne verktygen att tillämpa lärdomar hon själv gjort under sitt arbetsliv.

Åsa träffar varje elev två gånger i veckan; både enskilt och i grupp. Föräldrar spelar en aktiv roll både i undervisningen och i hemmet.
-Det är inget krav att en förälder kan spela ett instrument, upplyser Åsa och tillägger:

-Eftersom det inte kommer naturligt för så pass unga barn att öva ensamma, uppmuntras föräldrar till lekfulla övningar i hemmet. Det skapar ett samspel och en positiv vilja till att öva och att framträda.

När en ny elev kommer inleds undervisningen med en kurs för föräldern och därefter är denne närvarande vid lektionerna. Barnen lär sig först genom att härma; på samma vis ett barn lär sig ett språk. Pedagogiken använder sig genomgående utav samma repertoar som sedan upprepas och utökas allt efter att elevens färdigheter utvecklas. Det sker till en början helt på gehör och anpassas efter barnets unika egenskaper.

-Att spela tillsammans bidrar mycket till musikalisk utveckling, konstaterar Åsa.

-Det gäller att balansera de olika kunskapsnivåerna. Yngre barn får motivation och har äldre elever som förebilder. De äldre barnen får känna glädjen i att kunna lära ut, och får perspektiv på hur deras arbete gett resultat; ett perspektiv och en belöning som barn idag, när allting måste ske fort, annars går förlorad.

-Jag har märkt en tendens att unga barn idag har svårare att koncentrera sig längre stunder, konstaterar Åsa.

Modern forskning, bland annat studier av Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi, påvisar musikens positiva inverkan på barns inlärnings- och koncentrationsförmåga. Studierna visar hur stimulansen av musikutövande påverkar hjärnans nervceller och accelererar barnets förmåga att ta till sig kunskap; språk och matematik inräknat. Amerikansk forskning visar också att tidig musikundervisning har en betydande positiv inverkan på barns förmåga att lyssna och därmed tillgodose sig information.

-Jag tror att Kulturskolan kan spela en viktig roll. Vi ser gärna ett större samarbete med aktörer i kommunen för att nå ut till barn med till exempel inlärningssvårigheter.

Kulturskolans verksamhet idag bedrivs utav sex lärare fördelat över cirka 3,4 tjänster. Budget åtstramningar har varit en trend, samtidigt som behovet och intresset för musikundervisning ökat.

-Jag tror att framgångar för svenska artister, populärmusik och de många musik- och talangprogrammen i TV har ett stort inflytande; det påverkar naturligtvis även valen av instrument.

Kulturskolan gör många gästspelningar i bland annat skolor och förskolor. Mot bakgrund av nedskärningar i Kultursektorns budget är dessa konserter för många barn deras första kontakt med musikinstrument.

-Att få höra, se och känna på ett instrument, en fiol eller saxofon, bidrar i sig till en annan typ av lyssnande till musik; en annan medvetenhet, berättar Åsa med stor passion.

Besöken är mycket omtyckta hos de unga musikerna, elever och lärare.
Åsa betonar att mer resurser till kulturskolan skulle bidra till fler kulturupplevelser för kommunens barn, som idag är begränsade.

-Jag hade själv ingen musikalisk bakgrund i min familj, de var helt enkelt ingenting vi gjorde, förklarar Åsa.

Det var genom den kommunala musikskolan i årskurs två som hon fick lära sig spela mandolin.
-Direkt i den stunden insåg jag att jag ville spela och lära ut musik.

Åsa har kommit en lång väg sedan den insikten men den är fortfarande brinnande aktuell.

Åsa har två barn; sju och tio år gamla.

-Spelar de instrument, frågar jag avslutningsvis. Jag får ett avslöjande skratt till svar.
– Fiol förmodar jag? Min fråga är redan avgjord.

-De har spelat sedan de var tre år, svarar Åsa och jag kan känna och se hur stolt hon är.
Mattias Färnstrand

 

 

Faktaruta Suzukimetoden:
Grundare:

Shinichi Suzuki.
Violinist, författare och professor i musik. Nominerad till Nobels Fredspris 1993.
Född i Japan 1898 och död 1998.

Kort om pedagogiken:

Små barn lär sig språk genom att härma, utan kunskaper av grammatik eller bokstäver. Suzukimetoden drar paralleller till sin pedagogik där det unga barnet undervisas, till en början helt utan teori, och elevens färdigheter utvecklas gradvis utifrån gehör. Arbetssättet refereras ofta till som ”modersmålsmetoden”.

Suzukimetoden är en global pedagogik och finns representerad i mer än 40 länder i alla fem kontinenter. Eftersom undervisningen sker utifrån standardiserade musikstycken kan barn delta i och tillgodogöra sig undervisning, läger, kurser, världen över oavsett vilket språk de talar eller var de påbörjat sin undervisning.

 

Läs mer eller ställ frågor hos:

 

Kulturskolan i Ockelbo

www.ockelbo.se/Invanare/Kultur-fritid/Valkommen-till-Kulturskolan/

 

eller
 Svenska Suzuki Förbundets hemsida

www.swesuzuki.org

 

Perslundabygget – svart på vitt

Perslundabygget – svart på vitt

I augusti i år står nya Perslundaskolan färdig. Redan femton år tillbaka diskuterades en omfattande renovering, då skolans underhåll var eftersatt. I november 2012 togs beslutet; 100 miljoner skulle investeras i det nya bygget.

En stor investering, i en liten kommun, väcker starka åsikter. Nedläggningar av mindre skolor till förmån för en större centraliserad förändrar livsmönster, arbetsplatser, skolskjutsar och miljön för både skolbarn och föräldrar.

Vi träffar Carita Carter, koordinator på skolkontoret, för att ta del utav hur skollivet för kommunens ungdomar kommer att se ut framöver och få en inblick i det pågående bygget.

-Alla kommunens barn ifrån tio till sexton års ålder kommer att passera igenom den här skolan, berättar Carita.

En sådan omorganisation ställer onekligen höga krav på funktionalitet, anpassningsförmåga och kvalitet.

-Genom att samla barn och kompetens på samma plats skapar vi större kontaktytor, en miljö bättre anpassad för utbyte av idéer och kortare transportsträckor i beslut.

I korridorerna pågår ett massivt arbete att installera el, värme, vatten och avloppsrör samt ett omfattande ventilationssystem. I de delar monteringen redan är klar pågår målning för fullt.

En av de gamla salarna har öppnats upp emot korridoren.

-Det är en av sex stycken öppna studieytor som kommer finnas i anläggningen, förklarar Carita entusiastiskt.
Tanken med de öppna ytorna är att ge elever och lärare fler kreativa mötesplatser, en idé som vuxit fram i planeringen utav den nya skolan. Eleverna har själva varit aktiva i utformningen utav dessa rum.

-En enkät visade att ungdomarna i kommunen upplevde att de hade för lite inflytande på skolmiljön. Vi såg mycket allvarligt på det och hittade en lösning.
 Med hjälp av medel från regionen Gävleborg anordnade vi en dag där elever, som anmält sitt intresse, fick träffa arkitekterna på Johan Skoog Arkitekt Kontor, som ritat både skolbyggnad och skolgården, och våra leverantörer fick visa upp material, textiler och möbler etc. Det är så eleverna bestämt hur de öppna studieytorna ska se ut och användas.

-Har bygget stött på några hinder? frågar jag.

-Det är mycket planering involverat i ett sådant här omfattande projekt; specialister och hantverkare som måste synkronisera väl. Vid ombyggnationer av befintliga byggnader kan man inte alltid på förhand säga vilka problem man kommer att stöta på. Hon utvecklar:

-Vi var till exempel tvungna att gå djupare med markarbetet än vi först förväntat oss; det är variabler som tillfälligt förändrar prioriteringar i arbetsordningen men ingenting som påverkar det slutgiltiga datumet för skolans färdigställande.
Bygget utförs utav Byggtec Gävleborg AB, företaget som även bygger den nya fotbollsarenan i Gävle.

-Jag vet att det ibland hörs oroliga röster om att bygget inte ska vara klart i tid, men det finns i dagsläget ingen anledning att inte lita på våra leverantörer; arbetet fortskrider med slutdatum som mål. Det är naturligt att människor är nyfikna på ett så stort projekt, och svårt för en utomstående att få begrepp om den här fasen av ombyggnationen eftersom den sker inuti den gamla delen. Jag tror att så fort en siluett blir synlig utav den nyare delen så är förändringen mycket enklare att relatera till, avslutar Carita och måste tyvärr skynda till ett annat möte.

I praktiken börjar 245 elever på Perslunda när skolan öppnar dörrarna och på längre sikt uppskattas cirka 300-320 barn inrymmas i lokalerna.

Ockelbo kommun har enligt Vision 2020 satt målet att skolresultaten ska vara i paritet med de 50 bästa i hela landet. Enkäter från flera kommuner visar entydigt att bostaden och kvaliteten på undervisning är avgörande faktorer till varför människor väljer att flytta till en ort. För en landsbygd i hård konkurrens med storstäderna, och för de som väljer att stanna kvar och låta sina barn växa upp här, är utbildning och kommer alltid att vara, en central angelägenhet. För dem som påverkas utav förlängda resvägar och kanske förlorar tid i transport till verksamheter och föreningsliv utanför skolan, får vi hoppas att kommunen tar ansvar och aktivt söker lösningar för att möta de ändrade behoven.

Jag kliver ut för att undgå ljudet utav borrande och hamrande. Vill du också undvika det men är fortfarande nyfiken? Carita uppdaterar regelbundet kommunens hemsida med bilder och sammanfattningar om hur bygget fortlöper.

http://www.ockelbo.se/Invanare/Barn–Utbildning/ Skolutredningen/

Eller vänta tills att Kuxabladet besöker nybyggnationerna nästa gång.

 

Mattias Färnstrand

 

Bra boende för pensionärer

Bra boende för pensionärer

Äldreboendet Bysjöstrand byggdes för cirka fem år sedan och består av 81 lägenheter fördelat över två plan. Lokalerna är ljusa och det är högt i tak. Lägenheterna och samlingslokalerna är generöst tilltagna.

-Det är trivsamt här och det märks att brukarna trivs, säger vårdbiträdet Victoria Hellberg.
Hon har arbetat här sedan det var nybyggt och stortrivs på sitt arbete. Antalet personer på dag och nattskiftet är också bra tycker Victoria. Generellt i riksmedia beskrivs en dåligt fungerande äldrevård på andra orter men detta stämmer alltså inte på Bysjöstrand.
-Ingen ska behöva vara utan mat i max elva timmar och detta fungerar bra eftersom vi hinner med våra arbetsuppgifter, säger Victoria.
Viola Persson med sina 79 år är yngst på boendet och tycker att maten är mycket bra. Speciellt när de får två rätter att välja mellan; men blodpudding har hon alltid undvikit.
-Det är bra att kunna välja mat för de som är lite mer kräsna men de flesta äter det mesta, säger Viola.
Viola är ganska nyinflyttad men tycker att de boende får tillgång till många aktiviteter.

-Vi ser på gamla filmer, fikar och ibland dansar vi på våra sammankomster, säger Viola.

Allt är naturligtvis frivilligt men de flesta uppskattar att det händer saker i deras vardag. Alla boende på Bysjöstrand har ett armband på sig som fungerar som ett larm om något skulle hända.
Brukarna har två rätter, på vardagarna, att välja mellan. De måste välja sin måltid en vecka i förväg. Det finns ett förslag att det skall gälla alla dagar i veckan. Det är Kommunfullmäktige som till slut avgör detta. Nedan finns ett exempel på en matsedel för de boende på Bysjöstrand.

Matsedel v 2
Må. Alt. 1. Saffranskyckling med potatisgratäng och grönsaker
Alt 2.  Rotfruktsgratäng med skinka grönsaker
Ti. Alt 2.Ugnstekt lax med dilltäcke, kokt potatis och grönsaker
Alt 2. Fläskköttgryta med apelsinsmak, potatis och grönsaker.
Ons. Alt 1. Stekt fiskfile och dragonsås med ostcreme, potatis och grönsaker
At 2. Kålpudding med potatismos och grönsaker
To Alt 1. Grönsakssoppa och pannkaka
Alt 2 Rimmad fläskbog, rotmos och grönsaker
Fre Alt 1.Dillkött, potatis och grönsaker
Alt 2. Biff a la Lindström med potatis och grönsaker
Lö    Burgundisk köttgryta, potatis och grönsaker
Sö    Rostbiff och potatisgratäng

 

Ulf Gräsberg FOTO: Mattias Färnstrand

 

 

Julgransplundring i ny tappning

Julgransplundring i ny tappning

Det blåser upp till storm på Ockelbos torg. Tjocka flingor virlar runt i luften och ett pådrag av barn och vuxna, hand i hand, dansar ut Julen.

En stor samling människor dök upp vid årets julgransplundring lördagen den 14:e januari. En gammal tradition som fått nytt liv tack vare initiativtagare Elisabeth Lindblom, butikschef på ICA Ugglebo och Per Wilhelmsson som driver det mycket populära forumet Ockelbo Expo och samlar dokument, fotografier samt lokalhistoria för nu och i framtiden. Medarrangör var också Föreningen Service och Handel i Ockelbo.

Eldsjälen Conny Nilsson höll tal och sjöng med klassiska julvisor kraftfullt igång de samlade, som först lite vilset samlats kring granen.
Evenemanget var väldigt lyckat; barnens ögon tindrade när tomten med häst och släde anlände och delade ut sötsaker.

Många butiker höll öppet längre och en hel del besökare fikade, åt och gjorde fynd på plundringen; ett lika värdigt som definitivt avslut på 2014 års jul.


Mattias Färnstrand

Äntligen isfiske

Äntligen isfiske

Premiärfisket i Mörtsjön har ändrat datum för sina entusiastiska fiskare. Premiären har alltid varit på nyårsdagen men det är ändrad ordning nu; tidigare hade många deltagare haft trevligt med en del alkohol dagen innan på nyårsafton. De har fiskat organiserat med inplanterad öring och regnbåge i drygt 20 år.

– Vi planterar in ca 1400 kg på ett år, säger Peter Gunnarsson, en av arrangörerna.

Isfiske blir mer och mer populärt och ett bevis på det är de många deltagarna i förra årets premiär. Det var cirka 55 stycken som pimplade och den största fisken vägde 3,6 kg.

– Det var en fin regnbåge, fortsätter Peter.

Men premiären är ingen tävling för att få upp den största fisken utan detta ska vara en trevlig sammankomst där arrangörerna bjuder på kaffe, glögg och korv.

Premiär alltså på nyårsafton denna gång.

Ulf Gräsberg

Vattentornet lyser upp

Vattentornet lyser upp

Ockelbos landmärke vattentornet lyser nu upp i vintermörkret. Kommunen har på försök monterat upp två lampor, väl synliga ifrån infarten ifrån Sandviken. Om vattentornets grannar inte framför några klagomål kommer fler att tillkomma inom kort.

Kanske kan vi hoppas på färgade, säsongsbetonade ljus framöver undrar den här redaktionen.

Kuka istället för Kuxa

En pinsam felstavning av ett företagsnamn i den senaste upplagan av annonsbladet Ockelbo Nytt, fick Ockelboborna att antingen sätta julgröten i halsen eller skratta lite extra. Pizzerians rätta namn är Kuxagrillen; i annonsen står det Kukagrillen.

Ett råd är att framtida annonser och andra texter läses igenom utav någon som behärskar svenska innan publicering. Enligt pizzabagaren Ali är det Ockelbo Nytts fel.

– Vi har haft flera annonser tidigare i bladet utan problem. Jag läste texten och Ockelbo Nytt stavade fel.

Många kunder har skrattat åt det pinsamma felet men det kan ha varit en bra marknadsförings idé eftersom många har läst det.